Personlig assistans är en grundlagsskyddad rättighet som ger personer med funktionsnedsättning möjlighet att leva ett liv på lika villkor, precis som vem helst. Det fina med lagen är att den gäller alla, vem som helst kan hamna i en situation där personlig assistans behövs en dag. Tyvärr är denna rättighet kraftigt hotad. Det beror på flera lagförslag som kan leda till att många mister sin assistans och därmed möjligheten att leva ett liv med god kvalitet och efter egna individuella val. 

Skillnaden mellan personlig assistans och annan omsorg är att jag som användare av personlig assistans själv väljer vem som ska anordna min assistans och vilka som ska vara mina personliga assistenter. Dessutom har jag assistans när jag behöver och där jag befinner mig. Det valet finns inte inom exempelvis ett gruppboende eller inom hemtjänst. 

Allt fler förlorar sin assistans

Fler och fler förlorar sin tidigare beviljade assistans på grund av en dom i Högsta förvaltningsdomstolen som definierar vad som anses vara grundläggande behov. För att bli beviljad personlig assistans måste du komma upp i 20 timmars grundläggande behov per vecka. Den som kan föra maten till munnen själv anses inte ha grundläggande behov och det spelar ingen roll att du sedan behöver hjälp med att laga maten, duka, skära maten och diska. Matsituationen som helhet är inte ett grundläggande behov för personer med funktionsnedsättning enligt Försäkringskassans tolkning. Vi som lever i verkligheten har en annan syn på saken...

Den så kallade ”fuskutredningen” eller rättare sagt betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) är ännu ett hot. Flera instanser, bland annat Handikappförbunden, Hjärnkraft, Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR), Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU), Personskadeförbundet RTP och brukarorganisationerna JAG, Intressegruppen för assistansberättigade, Stiftarna av Independent Living i Sverige (STIL) anser liksom jag att betänkandet innehåller många fördomar och att utredaren visar på stor okunnighet om hur det är att leva med assistans. Det värsta är att funktionshinderrörelsen inte ens fått vara delaktiga i utredningen. Ett av alla dåliga lagförslag är att den som har assistans 24 timmar per dygn och dubbel assistans inte ska bli beviljad assistans. Då tycker utredaren att det fungerar lika bra med gruppboende. 

Värna om assistansreformen!

Neddragningarna och de nya lagförslagen är det största hotet. Själva poängen med personlig assistans är ju att vi funktionsnedsatta ska kunna leva på lika villkor, plugga, jobba, bilda familj, resa, delta i fritidsaktiviteter och njuta av livet. Med personlig assistans har jag makten över mitt eget liv. Jag behöver inte fundera över vem som ska hjälpa mig, inte vänta för jag har assistans när jag behöver och där jag befinner mig. 

Goda skäl att säga ja till personlig assistans

De som är mest beroende av personlig assistans har störst intresse av att det inte ska förekomma fusk med assistansersättningen och att lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) värnas. Personlig assistans är mycket billigare samhällsekonomiskt än exempelsvis hemtjänst eller gruppboende. Det har flera utredningar redan bevisat.

Personlig assistans kan vara det extra som behövs för att funktionsnedsatta ska kunna studera och jobba för att själva kunna bidra till samhällsekonomin. Att leva med personlig assistans innebär att målet med bra livskvalitet är nära, med professionella anordnare och personliga assistenter blir hälsan och individens välmående bättre. Samhället tjänar på att funktionsnedsatta bor i eget boende och är mindre sjuka.

Personlig assistans suddar ut ojämlikhet och motverkar ett ”vi och dom-samhälle”. 

Det säger sig själv att personlig assistans är något som vi gemensamt ska kämpa för. Mitt önskemål är att alla läsare av denna krönika kontaktar politikerna i socialutskottet och berättar hur viktigt det är att den personliga assistansen värnas. Jag och många med mig är beroende av stödet för att politikerna ska förstå vikten av sina beslut. Utan assistans stannar livet. 

Stefan Pelc, webbredaktör på Funka och assistansanvändare

Fler krönikor att läsa: